Dags att dra i bromsen nu..

Har inte skrivit på ett tag nu.. har inte orkat engagera mig i nåt.. känner mig väldigt nere och väldigt irriterad på allt och alla i min omgivning och väldigt likgiltig och har svårt och koncentrera mig. Har nu tagit mig i kragen och ringt vårdcentralen för att få tid att träffa en läkare för att prata och se vad och hur vi ska gå vidare med min situation för jag mår inte bra. Har pratat med flera oberoende personer och alla tycker att jag måste sakta ned lite nu innan jag slår i väggen för när jag gör det då kan det vara svårt att resa sig igen på ett tag och vem ska då ta hand om Amira?? Nää jag måste dra i bromsen NU för att klara av att vara en bra mamma och för att må bra i mig själv så nu kommer jag sjukskriva mig tills jag pratat med läkaren och sen får vi se hur det blir med situationen efter det. Det är som dessa personer har sagt till mig att ingen kommer tacka mig när jag slår i väggen.

Det är för mycket runt omkring mig nu med allt med mamma som är sjuk, pappa är sjuk och det är körigt med jobbet och ja det är mkt som har lagrats under lång tid som nu börjar trycka på under locket och snart exploderar det/ jag. Var så nära att be en kollega dra åt helvete rent ut sagt idag på jobbet efter en diskussion om lukter. Det var egentligen inte HENNE jag var förbannad på men det var liksom droppen som fick bägaren att nästan rinna över och jag började nästan storgråta inne på toaletten och var tvungen att gå ut en sväng och prata med ett par personer på labbet för att lugna mig. Det finns väldigt härliga människor på mitt jobb sen finns det vissa mindre härliga människor och dessa personer bör inte säga något till mig nu för jag hugger.
Även folk i min närhet får hugg och fräsningar.. såhär går det inte att fortsätta så jag kommer inte gå till jobbet imorgon. Det jag behöver just nu är att försöka varva ned till en början och vila och ta hand om mig själv och inte stressa just nu och sen ska jag träffa läkaren och prata och se vad han säger om min situation och vad vi ska vidta för åtgärder.

Känns iaf som jag har gjort ett bra val nu som har börjat reda ut min situation. Det är nog mkt gammalt skräp som ligger i botten också som sagt och sen kan minsta lilla obetydliga sak få en att bryta ihop totalt och jag vill inte bryta ihop jag kan inte bryta ihop jag har inte utrymme för att bryta ihop. Jag måste ta hjälp först och främst för mig själv såklart men till stor del även för Amira som behöver en glad och välmående mamma.

Får se när jag orkar skriva här igen.. om jag gör det alls.. kanske behöver vädra mig lite nån gång.