Vänner

Har verkligen insett nu under veckan att man inte har några riktiga vänner, att jag inte har någon alls egentligen. Har folk som man pratar med och har kontakt med men när det verkligen gäller så finns det ingen. Har insett vad ensamma vi är, vad ensam JAG är. Inte en själ som hör av sig som jag skrev häromdagen och frågar om det är något de kan hjälpa till med om det är nåt man behöver. Usch jag har legat här hemma och mått skit verkligen och ändå så ska man upp o fixa mat, ha Amira klättrandes på sig när det känns som man ska spy. Då önskar jag att jag hade nån god vän som jag kunde ringa och som kom susande och redo att hjälpa till, som kunde ta Amira ut en sväng så man fick vila och ta igen sig. Var hittar man sådana vänner?? Är det försent vid det här laget kanske?? Jag vet inte.

Nu ligger jag o glor på tv och Amira ligger bredvid och stryker mig på kinden, ÄKTA KÄRLEK är vad DET är.. så himla härligt och jag blir så lycklig, skönt ändå att hon börjar bli stor hon är ju iofs fortf liten men det är vad mkt kul vi kommer kunna ha tillsammans ju äldre hon blir, iaf är det något jag inbillat mig och jag hoppas det kommer bli så.

Har preliminärbokat en resa för mig och Amira till Turkiet i sommar, Alanya som alltid dock ett annat hotell denna gång, Flower garden. Amira är lite sur för hon vill till Margarita i år IGEN men det blir för dyrt för mig, de har dock en väldigt rolig vattenrutchkana och kanon poolområde på Margarita det är DET som lockar Amira dit, skulle gärna åka dit jag med.. men jag har som sagt inte råd. Tänkte vara borta i 2 veckor, bara jag och hon och ha det mysigt med sol och bad och utan en massa måsten. Valde att inte boka nån mat på hotellet inte ens frukost.. för jag har lärt mig att Amira iaf aldrig äter nåt av den o man får truga o truga o truga för o få henne o äta nåt.. då är d bättre o köpa nåt o fixa nåt eget på rummet o äta det man vill.

Ska vila nu.. mår illa :(