torsdag 10 september 2009

Sjukt..

Gick till vårdcentralen på "öppen mottagning" för att få läkarintyg eftersom det är den åttonde dagen jag är hemma och är sjuk nu, men då kan man inte få läkarintyg på öppna mottagningen utan man måste ringa och boka en läkartid för det *SUCK* men de kunde inte boka in en tid när jag ändå stod där utan jag måste ändå RINGA för det.. så jag kan gå ut utanför dörrarna och ringa från mobilen och få en tid men jag kan inte få en utav de i receptionen för de inte kan boka tider.. det är så sjukt hur det fungerar.

Nu har de iaf ringt från vårdcentralen och jag fick en tid till 11:30 så jag ska iväg igen nu, jag som nyss kom hem och var helt slut. Var tydligen inte så pigg som jag trodde mig vara tydligen.. nu måste jag tänka över det här med att gå och jobba imorgon.

Har även lyckats komma på middagsmaten till idag.. wohoooo!! Jag är sååååå fantasilös när det gäller matlagning och spec nu när jag själv inte har nån matlust alls, men jag ska göra mexicanagryta, bara en färdig kryddmix och köttfärs och vatten och så ris till det. Enkelt och bra ;)

Nu ska jag hasta iväg till VC igen för o se om jag får mig nåt läkarintyg.. fan nästa lönebesked kommer inte vara nåt att hurra över direkt när man har legat sjuk såhär länge :( jag som knappt klarar mig som det är varje månad när jag har jobbat varje dag. Jag behöver en man för ekonomins skull tror jag ;) skulle ju utan snack underlätta med två löner i familjen, kanske barnarbete är att tänka på så amira också börjar bidra till familjens inkomster istället för o leka på dagis.. leka vad ska det vara bra för.. ut o jobba och tjäna pengar istället haha.. Näääää då det fattar ni väl att jag inte menar ändå?!!! Klart hon ska vara barn bara och gå på dagis och leka och ha roligt och njuta av barndomen som jag kan sakna ibland, att bara bli omhändertagen och slippa allt ansvar som det innebär att vara vuxen.

Ringde till mitt gamla skyddade boende där vi bodde när vi lämnade Amiras pappa, ska dit och hälsa på nästa helg, det ser jag fram emot, det stället har betytt så himla mycket för mig det var verkligen en fristad och en plats för mig att äntligen andas ut där jag trivdes jättebra där och min kontaktperson som var med i rätten och allt var och är helt underbar människa ska bli så kul o träffa henne igen, undrar om Amira känner igen sig när hon kommer dit. Hon minns ju inte så mkt annars med tanke på hur liten hon var då.

Nä.. hast iväg nu. Adjö!

Malin